Jag blir så rädd ibland att jag aldrig ska orka göra nåt mer än halvdant. Det är så mycket där ute som fångar mitt intresse och som sen helt plötsligt blir för mycket och så orkar jag ingenting. Alla möjligheter kan bli stressiga omöjligheter om man inte lär sig att sålla rätt.
Fokus kom till mig och jag ska älska dig för evigt. Förr hellre än senare tack ja!
Mindre dagdrömmeri skulle nog hjälpa. Och lite mindre tvångstankeri och grubbleri skulle nog också vara bra. Alla dessa bussresor genom stan med människor och träd och bilar som flyter förbi, istället för att vara uppe bland stjärnorna då eller nere i svarta hål så skulle jag kunna komma på vad jag vill göra med mitt liv och kanske skriva en artikel eller två.
Och jag kanske ska börja nu istället för sen, senare eller om en dag eller två! Nu!
Om den här bloggen är ett samtal med gud (och det kan det väl få vara?) så skulle jag vilja önska att jag får tillbaka på skatten snart och att min chef för över pengarna som han har lovat mig och att jag kan gå på Green Man i Augusti. Önskar önskar!
Green Man är en festival om nån nu tyckte att det lät lite skumt.
Åh Beck.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar