Trötter

Åh snälla. Snart sommar igen.

Anne Whitecross

Idag hämtade Anne mig på jobbet (Nusa bästaste extra jobbet i stan) klockan 4 och sen gick vi till en pub på White Cross street. Det var väldigt najs. Vi pratade och pratade och pratade och sen var klockan helt plötsligt 7 och Anne var tvungen att dra iväg till nästa kompis. Och jag åkte hem till mynta te och rostat bröd med kokt ägg och HP brown sauce mmm det är yummy.

För cirka 7 år sedan såg vi ut såhär. Kortet är taget i Västerås av fröken Sanna på ett fik där bredvid skrapan nånstans.

Ja visst finns det träd men jag vill ha skog

I lördags åkte jag och några fina damer till Wandstead som ligger några stopp bort på central line. Vårt mål var frisk luft och en skogspromenad.

Skog vet jag inte om det var men en stor stor park hittade vi alla fall. Och mycket lera att doppa fötterna i!

Epping forest börjar där nånstans men vi gick nog av tåget lite för tidigt.

Jag ville springa in på små stigar men det ville ingen annan. Jag ville det så mycket att det värkte i hjärtat. Skogsälvan i mig ville flyga ut.

Ibland längtar jag tillbaka till skogen bakom huset i Lekvattnet. Skogen som var mitt hem. Där jag sprang runt och lekte och kände till vartenda krypin. Där vi plockade blåbär och lingon och hittade tomtar (i stubben bakom Appels som åt pepparkakorna vi la dit) och där uppe på berget där den där bäcken fanns som frös till is där vi åkte kana och lite längre bort där det fanns ett övergivet hus med äppelträn utanför och massor av solljus.

Åh nu längtar jag dit.

Jag har en romantiker gömd djupt inom mig...

...som jag har lagt undan på en hylla i en vrå dit jag inte längre orkar gå. Att vara romantiker är för svårt. Så mycket tid slösas på att jaga illusioner att jag glömmer bort att läsa om gamla kungar, drottningar och baroner. Jag ska lära nu, inte sväva i det blå på små rosa moln.

Jag ska aldrig sluta drömma och tro på stora ting men det finns en skillnad där

när man försvinner in i illusioner om andra

som gör att ingen kan leva upp till det man vill.

Jag är den enda som har makten att göra mitt liv till det jag vill. Så det är här inom som svaren finns.

Puss!

Redagf

Jag gillar mitt rum. Att sitta och pula. Att surfa och drömma och analysera och filosofera. Jag gillar att inte behöva prata engelska ibland. Och det görs bäst i min ensamhet. Dom pratar så högt och mycket här. Och det gör ju inte svenskar alls näää ;). Men det är svårt att höras ibland med sin mjuka svenska röst när engelsmännen skriker i munnen på varandra. Ähm yäs yäs aj jöst vanted to säj sömtäng...hellö?. Nej livet är hårt ibland. Jag tror att jag måste börja halvskrika lite smått sådär eller så kanske de borde sänka röstläget några decibel.

Nu undrar ni säkert vad jag gjorde igår kväll. Jo serrni jag och Jon gick på vår årliga romantiska dejt. Hit gick vi: http://www.dukeorganic.co.uk/
Så himla mysig pub/restaurang med snygga män i baren och god mat på faten. Och allt de serverar, mat som dryck, är organiskt (okej ekologiskt då).

På bilderna ser ni blue man iklädd mina nya örhängen från Accessorize (£3) och seglandes i min necessär som köptes på Primark för en mycket billig penning. Mina vita påslakan från IKEA är hans hav och fleetwood mac är hans vågor: http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewProfile&friendID=358110417

Jag sova med en papiljott i luggen och en massa hårspännen i håret så att det blir fint lockigt till imorgon. Påsen i backgrunden kommer från Tesco.